Det finns två typer av människor, de som letar/ser problem samt de som letar/ser lösningar.

Det är inte svårt att lista ut vem som mår bäst.

Konstaterar du att du är problemsökaren är du inte dömd till ett konstant negativt tllstånd, det är nämligen som så att vi själva kan påverka vår inställning.

 

 

 

Många lägger så mycket tid och oro kring saker som vi inte kan påverka. Det finns människor som på riktigt går runt och är helt övertygade om att alla motgångar man stöter på i livet beror på hur lång man är eller i vilket land personen i fråga är född.

Själv lever jag med diabetes och jag dör om jag inte medicinerar dagligen. Skulle jag beklaga mig över alla sprutor och mättillfällen (dvs. runt 15ggr/dag) hade det inte funnits många ljusglimtar i min vardag. Vad jag däremot kan göra är att äta bra mat, träna och undvika saker/situationer som förvärrar min sjukdom.

 

 

 

Det är rellativt få människor som är helt fria från åtaganden och ansvar och kan leva ett passionerat liv fullt ut. Vi studerar, Får ofta göra våra hundår i början av karriären, tvingas ta ett jobb för att kunna betala hyran (där vi inte alls trivs) eller drar på oss så mycket kostnader/lån/skulder att vi mer eller mindre blir slavar under vår konsumtion.

Här har vi ett eget ansvar att fylla övrig tid med saker som får oss att må bra; skippa soffan och gå en kurs, träffa vänner, yoga eller vad det nu är som får dig att känna livslust och glädje.

 

 

 

Inse faktum, det kommer alltid finnas människor som är snyggare, har mer pengar och driver ett coolare bolag än vad du gör - men du är ta mig tusan bra nog ändå!

Du blir inte lyckligare om du fyller läpparna, går ner fem kilo eller kan glida runt på stranden med magrutor.

De som tycker om dig och är dina riktiga vänner bryr sig inte om pengarna på ditt bankkonto, din klädstorlek eller vilken titel du har på ditt visitkort - lär dig att se på dig själv med samma ögon som dina närmsta (förhoppningsvis) gör.